Gårdagen innehöll en del starka drycker och i dag mår man väl som man förtjänar, mat är lagad och intagen, men jag är töttast, skulle vilja sova, fast det går inte med 3 busiga killar uppe.

Jag hoppas verkligen att de somnar bra i kväll, för det lär jag behöva göra sen.....sova!!!!!!!!!!

Tur att en klassiker börjar snart Ivanhoe, den går ju att slötitta lite på i alla fall.

Vill som helst inte röra bilen så mycket i dag om man säger så......

Så var det nytt år då, undrar vad det året kan bjuda på då?

2013 var ett år då ganska mycket gick upp och ner här, redan december 2012 blev jag helt sjukskriven och är det fortfarande, i slutet på oktober så sa jag upp mig, eftersom det inte finns några möjligheter för mig att fortsätta med mitt jobb.

Sista februari 2013 jobbade min man sin sista dag på hans jobb.

Så nu hoppas vi att 2014 innebär ett nytt jobb för honom.

Ja för mig också för den delen om det kommer att finnas nåt jag klarar av.

Mycket jobb med barnen och både roliga och jobbiga saker kring de.

Men har man barn med särskilda behov så krävs det en massa av föräldrarna.

Möten på en massa olika instanser och jobba hemma med att ständigt vara steget före, för att undvika att det händer saker.

Eftersom vi inte har en naturlig avlastning av olika skäl så har de större pojkarna haft avlastningsfamilj i 2 år lite drygt, nu har även lilleman fått en avlastningsfamilj.

De större grabbarna hade vi avlastning för varannan helg tidigare, men för drygt ett halvår sen så sa derras avlastningsfamilj att de bara orkade 1 gång i månaden.

Så nu har vi en barnfri helg i månaden, men vi är beviljade avlastning varannan helg egentligen för de större, så mellanpojken där behovet av avlastning är som störst ska få en ny familj, som orkar ha honom varannan helg.

Jag hoppas att den familj de har fortfarande vill ha stora killen en helg per månad, så vi slipper söka ny familj till honom också.

Att be om sån hjälp har tagit emot massor för mig, men vi behöver det, för som det är nu så är den helgen den enda vila vi har.

Jag hoppas att de snabbt hittar en familj till honom som känns bra för oss alla, vi är såklart med och bestämmer, vi får berätta lite om honom och visa kort och känns det bra och båda parter vill gå vidare så får de träffa pojken med oss, sen ska han börja hälsa på och prova sova.....

Men han är framåt och har lätt att fästa sig vid nya människor så det ska inte vara nåt problem....

Jag hoppas verkligen att 2014 blir vårat år på alla plan, ekonomiskt, arbetsmässigt, hälsomässigt och med barnen.

Årets näst sista dag, en tung dag som vanligt här hemma.....

Massa bus, skrik, bråk och tjafs och trasiga leksaker......

Flera av deras dyra julklappar är redan trasiga och det är 5 åringen som förstör det mesta, som vanligt.

Har handlat det sista inför i morgon, bjudit hit folk, men inte fått nåt svar.....

Så jag antar att det blir att sitta ensamma hela nyår i år igen, sist vi hade främmande ett nyår var när äldsta sonen var 10 månader, han blir 7 i februari.

Jag mår jättedåligt över att det är så här, men kan inte göra mer än att be folk komma....

Tänk, jag har över 300 facebook vänner, men ändå ingen som vill umgås med mig.

Väldigt deprimerande då man tänker på det.

Fast de flesta vill väl ha fest och det blir ju inte på samma sätt då det är barn med.

Vi ska visst dricka alkohol i morgon, är ju inte barnfria så ofta och har aldrig varit det nyår tidigare heller.

När jag var liten så nog hade de vuxna fester och inte for jag illa av det, det beror ju på hur folk beter sig också, dricker man med måtta och har trevligt så är det inget fel tycker jag.

Däremot julafton, då är det verkligen barnens dag och då är allt alkoholfritt här, även glöggen, de 2 större barnen gillar glögg, så de fick smaka de också på julafton.

Jag tror att om föräldrarna har en sund inställning till alkohol och kan sköta det snyggt så far barnen inte illa av det.

Jag hoppas verkligen att nån kommer förbi ett tag i morgon, så det blir lite roligare här hemma....

Eftersom det är 3 väldigt intensiva grabbar vi har så blir det tidiga kvällar för de....

Men då gäller det ju att få de att somna också och det är inte alltid det lättaste.

På kvällarna är man helt slut då de äntligen har kommit till ro.

Så nu ska jag sätta mig i soffan med min älskade en stund och se lite TV.

Jag börjar vara såå less på all den mat vi äter, men har noll med nya i deer.

Sen är ju inte ekonomin på topp direkt heller, så man ska försöka handla billigt, men nyttigt och sånt barnen äter, det är inte lätt alls.

Nyårshandlingen är gjord, både dryck och mat, tyvärr så antar jag att det blir som de sista 6 nyår i rad, att vbi kommer att vara ensamma......

Trist känns det, men sånt är livet för oss.

Vi köpte den klassiska nyåsmaten i år, oxfilé, det var ju extrapris på det i alla affärer.

Men kvällsmackan med räkor och ägg är utbytt mot brieost och kex och vindruvor.

Chips och dip är också köpt.

Till oxfilén blir det potatisgratäng i år, men jag köpte färdig, pekas gratäng är god och var jättebillig, 39:90 för 2 kilo gratäng!!!!

Sen ska ett kalas planeras, en tårta ska fixas och nån mer sort ska bakas.

Hur jag ska orka allt detta är för mig en gåta!

Men jag brukar få i hop det till slut......

Jag ska dela det som är kvar av julskinkan i kväll och frysa den, så en del av det ska jag använda till en pastagratäng, det är gott och enkelt.

Jag sparar alltid köttet som blir över då vi äter kött också, sen tar jag rå potatis och tärnar och in i ugnen , tillsätter kötttärningar och det blir en supergod pyttipanna.

Miktt allra största intresse är att baka, jag har alltid älskat det och speciellt bullar, men tyvärr så sätter min värk stopp för en del av bakandet.

Inte så ofta som jag orkar baka bullar nu, till min stora sorg.

Men saffransbullar lyckades jag baka den första advent i alla fall.

Innan jag blev tillsammans med min man så bakade jag bullar och annat fika och sålde på loppis, det var mycket jobb, men det var hur kul som helst.

Då var jag frisk i ryggen, skulle aldrig  orka baka i genomsnitt 700 bullar per vecka + rutor + sockerkaka, tigerkaka och chokladkaka i stora mängder.....

Nu bakas det mest till födelsedagar och så, har sällan främmande och vi fikar inte så ofta bara vi.

Lilleman fyller 3 år den 4/1, det finns ju kvar av julfikat, men jag ska baka nån mer sort och göra en tårta i alla fall.

Jag köpte en tidning full med roliga bakrecept då vi var och handlade på coop i dag....

Ska ta nåt därifrån och baka.

Välkommen till mitt kaos......

Jag är en mamma med 3 pojkar, de 6, 5 och alldeles snart 3 år....

Jag har en man också, pappa till pojkarna.

Vi lever ett ganska kaotiskt liv med en massa liv och rörelse.

Våran äldsta son som är 6 år har adhd.

Mellanpojken har autistiskt syndrom och adhd.

Lilleman har ingen diagnos, men han tar efter mellanpojkens beteende, så det är alltid livat här.

Jag har problem med rygg och höfter och har varit sukskriven i över ett år.

Nu är jag dessutom arbetslös, men det var på eget initiativ, fannws inget på jobbet jag klarade av rent kroppsligt.

Min man är arbetslös sen snart ett år tillbaka, men vi hoppas väl båda på hjälp med sysslesättning snart.

Just nu är det en period här hemma med mycket jobbiga saker, då mellanpojken biter sönder och river sönder det mesta han ser, han har till och med bitit sönder stickkontakten till förnsterlampan i deras lekrum.

I dag så for vi och handlade , själva handlandet gick ovanligt brqa, men sen då vi kom hem så skulle vi fara ut och köra en sväng så jag packade upp varorna.

Då ringde mannen och bad mig ta ner rengöringsspray och trasa till bilen för det var hundskit på ryggstödet till ett av framsätena.

Som vanligt är det nån som har rastat sin hund på området fast det står i alla portar att man inte får det, sen som vanligt så har denna nån inte plockat upp efter sin hind, så mellanpojken har trampat i detta.

Sen har han då kletat ut det på sätet och även stoppat det i munnen....

Fastän han är 5 år så ska allt ätas på och bitas på.

Han har sina handikapp och eftersom det är 2 så kan man inte ge ha adhd medicin heller, vi har testat, han är så fruktansvärt speedad, men hans autism blir så tydlig på medicin, sen blir han som ett djur nästan, slutar prata, slutar äta och skriker bara rätt ut för ingenting.

Jag hoppas att det blir bättre för han snart, han har fortfarande blöja också, han känner in te när han kissar eller bajsar.

Nä nu ska jag gå och fixa mat, det blir ugnspannkaka i dag.